Som vanligt mycket i skallen.

Ibland är det så otroligt skönt att komma hem till en tom lägenhet och ibland är det obeskrivligt jobbigt. Idag har jag jobbat 14h och trodde att de skulle vara skönt att komma hem. Men så var det inte ens lite.. Jobbet är bra, då försvinner alla funderingar och man hinner inte tänka på annat än jobb..
 
När man kommer hem börjar alla tankar och röster fylla huvudet tills man inte orkar mer och då till sist somnar efter flera timmars försök till sömn. Men då kommer istället alla mardrömmar. Fan, jag måste verkligen sluta stressa och bara släppa allt. Men hur.. Hade så behövt en resa till solen nu. Tänk att mörker kan göra en så deprimerad. 
 
Nåja, vi får hoppas att jag slipper mardrömmarna i natt och får drömma något fint istället. Det var längesedan nu.

Några dagar i storstan.

Har haft helt underbara dagar i Stockholm med mina fina vänner. Junibacken, leksaksmuseet, spårvagnsmuseet, spritmuseet, skansen, hop on hop off buss och fina fikastunder med bästa vänner. En tripp till storstan var verkligen de jag behövde, få kramas, snacka skit och bara må bra i fina vänners sällskap. 
 
Nu är jag tillbaka och fylld med ny energi. Julkänslan har börjat sjunga sig fram och ikväll har jag julpyntat hela lägenheten. Imorgon är jag ledig och tänker bara njuta, det kommer bli en springtur och ett zumbapass morgondagen till ära. Men nu tänker jag lägga mig och titta på min julstjärna tills John Blund kommer för att sluta mina ögon.
 
Tack alla inblandade för dessa fina dagar i sthlm, ni är guld värda och jag saknar er varje dag. Kärlek och respekt till er. 

Rakt framför mig.

Där står han, rakt framför mig. Jag ser honom så tydligt. Han tittar åt mitt håll, nickar och ler. Jag blir alldeles stel, varje muskel i min kropp fryser till is och plötsligt kan jag inte röra mig. Han går med lätta steg mot mig och släpper mig inte med blicken.
 
Han tar min hand och tittar djupt in i mina ögon, ögonen som får benen att vika sig och plötsligt känner jag mig väldigt vimsig och yr, nästan lite berusad. Han lägger ena handen på min kind, han ler och når mina läppar i en underbar kyss. Varje blodådra i min kropp fylls med glädje och lust, jag blir alldeles varm. 
 
Jag undrar för en kort stund om det är såhär det känns att vara kär. Vara förälskad. Det känns som en dröm, en sån där dröm som du inte vill ska ta slut. Du vill inte vakna. Men när du väl öppnar ögonen kan du inte låta bli att le. Han står ju faktiskt rakt framför dig.

utmaning.

Idag har jag tagit på mig en tuff utmaning, en utmaning som ska leda till något bra! Jag ser fram emot det samtidigt som det är lite skrämmande. Men detta kommer bli bra. Det ska bli bra!
 
 

Do you like you.

Put your make up on
Get your nails done
Curl your hair
Run the extra mile
Keep it slim
So they like you. Do they like you?
 
Get your sexy on
Don't be shy, girl
Take it off
This is what you want, to belong
So they like you. Do you like you?
 
Get your shopping on,
At the mall,
Max your credit cards
You don't have to choose,
Buy it all
So they like you. Do they like you?
 
Wait a second,
Why should you care, what they think of you
When you're all alone, by yourself
Do you like you? Do you like you?
 
 

60 minuter.

En timme, hela 60 minuter av lycka. Äntligen behövde jag inte jobba kväll under kvällens zumbapass. En hel timme till att låta musikens rytm bara dra iväg med mig,  helt underbart.

Tankar.

De är inte de att jag miste dig. Att jag tog dig förgivet, eller att du tog mig förgivet. Att jag blundade för det som var rakt framför mig. Det jag visste sedan länge, men inte ville se. Det som gör ont är att vi är så otroligt nära men så oerhört långt ifrån varandra. Jag ville inte mista dig. Du ville inte mista mig. Jag vill inte mista dig. Jag antar att det är de som gör ont.

.

RSS 2.0