Du vet inte vad du har förrän det är förlorat.
Tänk att rädsla kan göra så mycket med oss, den kan göra oss osäker i olika sammanhang, den får oss att tvivla på oss själva och andra, men framför allt får den oss att inte våga ta steget framåt. Den gör att vi stampar på samma yta hela tiden, som att om vi skulle ta ett steg utanför cirkeln skulle vi falla platt.
Ja, tänk om vi gör det? men tänk om vi inte gör det? tänk om det faktiskt kan leda till något bra, eller till och med till något fantastiskt eller tänk om vi skulle råka lära oss något av det? Om man inte ens testar hur kan man då veta att det inte är bra, att det inte kommer bli bra?
Varför inte våga ta en risk och se vad som händer?
Faller man vet man i alla fall att man gav det en chans, man tog en risk och att man faktiskt vågade gå utanför cirkeln.. Vad är det värsta som kan hända?
Och med det säger jag god natt, och vad ni än gör.. Låt inte rädslan vinna, för då kommer ni bara fundera hela livet hur det hade blivit om du gjort saker annorlunda...
/L
Kommentarer
Trackback
