Från hundra till noll.

När alla minnen dyker upp, såna minnen som får dig illa till mods. Du bara känner dig tom, osäker och otillräcklig. Du får bara en sån där känsla som får dig att må illa.. Varför kan inte allt bara falla på plats, är det verkligen såhär det ska vara? Ska man sluta kämpa. Sluta hoppas. Sluta drömma och sluta tro..


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

.

RSS 2.0